Jag hade världens bästa dag igår. Nu har livet börjat på riktigt, som man säger i alla fall. Just idag känns det ingen skillnad, bara lycklig över att jag hade en sådan perfekt (ja den var perfekt!) dag igår. TACK TILL ALLA SOM TILLFÖRDE NÅGOT PÅ MINSTA LILLA VIS! Från och med nu kommer jag att lägga undan denna blogg, som ett minne att bevara. Jag vill komma ihåg allt som hänt under dessa ett och ett halvt år som jag haft denna blogg, inte fylla den med nya lyckade och/eller misslyckade vägar å val. En ny adress kommer komma upp, ni som känner mig kommer märka. Där kommer jag skriva om vad som händer i mitt "nya" liv, om mina val och om mina relationer som håller/inte håller. Nu är det dock sommar"lov" och det började jag med en fet brunch klockan kvart i två fylld av tacopaj, kött, hembakat bröd, oboy och två stora bitar coccos cola kaka. TACK FÖR GYMNASIETIDEN, OCH TACK NI SOM GJORT DEN SÅ MINNESVÄRD! <3

Jag är förbannad. Jag är besviken. Jag är arg. Jag är irriterad. Jag är ledsen. Att det finns människor som inte vet vad respekt eller förståelse är. Att dessa människor har makt är ännu värre. Ni som säger att studenter inte är något att fira till er frågar jag: När gick ni i skolan senast? Vet ni hur mycket vi idag kämpar och sliter för våra betyg, för respekt av lärarna och samhället? Sen vill jag också säga: Grattis trafikkontoret och politiker som fått i princip ALLA Stockholms studenter emot er, lycka till med att vinna valet i September! Det här är dagen vi som inte tagit studenten än har längtat efter i år dagar och veckor, och så kommer ni med det här... NU!

Förbudet är hävt av politkerna. Jag kan bara säga ett stor TACK för det här gjorde min dag. TACK!

Du är bara dum mot dig själv när du låtsas... du får mig att börja tänka. Och det är inte positivt vill jag lova.

Haft en perfekt dag. Fixat banderollerna till vårt flak. Marikas utspring. Åkt flak. Marikas mottagning. Underhållande hemfärd med tre söta flickor. Och på toppen av allt fick jag ett mail idag... ett väldigt betydelsefullt mail. JAG ÄR SÅ LYCKLIG JUST NU!

NOW IT ALL BEGINS! Om femtio minuter ska jag ta mitt pick och pack å gå till stationen, ta tåget in till stan för att handla Sophia och Avvos studentpresent med Alex (som även Lisa är med på men stackarn skriver prov denna soliga onsdag). Sen bär det av till Tumbas utspring och i å med det; Sophia, Dennis, Viktor, Slurren, Laxen, Oskar, Richard och Fabbe etc. Jag kan fortsätta men jag tror att ni förstår att man känner många där så det ska bli toppen roligt, nu: Fixa håret, måla naglarna och byta om. Idag är jag glad, riktigt glad.

Idag har jag inhandlat Marikas studentpresent och den är skit cool! As ball och typ jätte bra. Är sjukt nöjd. Gick ihop med mina söta Malin, Josefin och Karin för att kunna satsa på lite dyrare present. Och resultatet blev ju väldigt bra. Jag måste bara erkänna att jag tror hon kommer ÄLSKA presenten! Eller... vet :) Och jag tror hon kommer dö av nyfikenhet när hon läser det här, eftersom jag vet att hon läser min blogg. Så HEJ MARIKA! :) Sitter här med helt rödprickiga ben efter att epilatorn har gjort sitt, men som tur lägger det sig under natten. Nu är det duschen och sen sängen, imorgon smäller det: ÅRET FÖRSTA UTSPRING!

Och det blir en powerwalk på köpet. Sen ska jag göra mig en stor och gudomlig fajita med kyckling, grönsaker och massa såser. Längtar redan, men först: 1h powerwalk med vovvsingen.

Onsdag. Torsdag. Fredag. Lördag. Måndag. Tisdag. Alla de dagar ska jag på utspring och studentmottagningar, sist är min egen. Den här veckan kommer gå fort, springa fram eftersom jag ska hinna med allt detta plus fixa flaket och våra "banderoller" (vi ska ha tre stycken) som ska vara upphängda på flaket. Ska även hinna lämna in datorn i skolan och ha ett sista PH-samtal med min personliga handledare i skolan. Sen är det slut. Nu börjar jag förstå varför folk säger att man kommer sakna det hela... jag känner ingen längtan till pluggandet men jag känner redan tomhet över att inte få träffa alla varje dag, som man gjort i tre år nu. Många människor är det hejdå till föralltid, precis som Ellen förklarade det, medan några förhoppningsvis kommer stanna kvar i ens liv. Nu öppnar sig ett nytt kapitel, det är nu man ska vara vuxen och ta egna intiativ. Man ska finna sina egna vägar och bortom allt ska man växa upp, ut i arbetslivet och skaffa familj. Det är ett stort steg, jag är redo och det vet jag, men att man kommer sakna tiden har nu gått upp i huvudet på mig. Det har varit en fantastisk tid, speciellt trean, och nu är den borta. Men en vecka har vi kvar tillsammans, exakt en vecka, och vi har ett helt dygn den 8e att umgås. Det ska bli den bästa dagen i mitt liv. Det är nu livet börjar...