Nu är det dags att börja agera, inte bara tala. Jag vill. Jag kan. Jag orkar. Kämpa. Det finns bara en sak att göra och det är att kämpa. Kämpa mot känslor. Kämpa mot att bli nedtryckt. Kämpa mot förväntningarna. Kämpa mot alla saker som gör än att må sämre. Trots att jag inte träffat mina bästa vänner på evigheter, och trots att jag inte träffat mina barndomsvänner på jätte länge så ska jag kämpa. Trots att vi alla glider ifrån varandra utan att vi ser det så ska jag kämpa. Jag ska nå dessa mål. Jag ska nå mina mål i skolan och jag ska få jobb på seglarskolan. Jag ska. Jag ska. Jag ska!

Jag, Marika, Kalle och Johanna i somras på läger i Salem

 

Jag är inne i en sakna-konståkning-extremt-mycket period... men mest av allt saknar jag gemenskapen och tjejerna i teamet. Alla skratt. Alla minnen. Alla tävlingar. Alla läger. Allt skitsnack när man är irriterad på att träna. Att komma till omklädningsrummet och bli uppskattad för den man är. Det går ej att byta ut, det går bara att älska från topp till tå. Team NL.