Det är ingen hemlighet att jag längtar efter att ta studenten. Det är ingen hemlighet. Många förstår mig. Många tycker jag överdriver. Många varnar mig för att man kommer sakna det senare i livet. Många ber mig att ta vara på detta år. Jag förstår alla. Jag är inte dum. Såklart man kommer att sakna det. Såklart man kommer att tänka tillbaka på någonting som varit ens liv i 3 år. 3 år som har innehållit mycket. 3 år då man har genomgått en otrolig förändring i mognad, utseende och personlighet. 3 år då man lärt sig att värdera och prioritera på nytt sätt. 3 år då man funnit nya vänner. 3 år då man funnit nya styrkor hos sig själv. Det är 3 betydelsefulla år och dessa kommer man alltid minnas. Men vem säger att det ska hindra än från att leva? Ingen. Jag vill inte ta studenten för att sluta plugga. Jag vill inte ta studenten för att inte träffa mina klasskamrater. Jag vill inte ta studenten för att jag inte vill sitta och åka kommenalt varje morgon och eftermiddag ca. 50min. Nej. Jag vill ta studenten för att jag ska kunna leva mitt liv precis på det sättet jag vill leva det. Jag vill ta studenten för att jag vill börja uppnå mina mål innan jag blir för gammal och måste ta val som utbildning, familj etc. Jag vill ta studenten för att jag vill se kulturer, länder - världen i alla dess former. Det finns så mycket jag vill göra och det är därför jag vill ta studenten. Jag är glad och längtansfull. Jag vill ta studenten.